Rhodesian ridgeback

Afrikansk lejonhund

Den här hundrasen härstammar från södra Afrika där man hade ett behov av jakthundar som var snabba, starka och uthålliga. Ursprungligen använde man hundarna vid storviltsjakt på lejon, därav namnet afrikansk lejonhund. Man jagade på ett sätt där man lät hundarna trötta ut eller ställa viltet så jägaren fick träff. Den vetefärgade pälsen var en fördel när hundarna rörde sig på savannen och knappt syntes i högt torrt gräs.

År 1922 nedtecknades den första rasstandarden för Rhodesian ridgeback. Redan 1936 kom den första ridgebacken till Sverige men det var först på 60-talet som hundrasen etablerades på allvar i Sverige. Idag finns det ca 4200 hundar av rasen här.

Storlek och utseende hos rhodesian ridgeback

Det här är en stor och muskulös hund som trots sin storlek är smidig och elegant. Hanar kan bli upp emot 70 cm höga medan tikarna är lite lägre.

Det mest karaktäristiska hos hundrasen är den speciella hårkammen på ryggen, ridgen, där pälsen växer åt motsatt håll.

En Rhodesian ridgebacks päls kan variera från ljust vetefärgad till mörkt röd. Det finns hundar med vita tecken på bröst och tassar men det är inte vanligt. De flesta har svart nos men de kan också ha leverfärgad nos. Den korthåriga pälsen är praktisk och behöver ingen särskild pälsvård.

Temperament hos en Rhodesian ridgeback

Det här är en hundras som är lojal och intelligent. Hundrasen mognar långsamt och kan vara intensiv som unghund men med rätt uppfostran och mycket miljöträning växer den upp till att bli en trygg och trofast familjemedlem. Eftersom den tidigare avlades till jakt- och vakthund har den fortfarande sådana egenskaper som att de kan vara viljestarka, självständiga och vilja skydda sin ägare och familj.

Det finns individer inom hundrasen som tyvärr har mer rädslor än vad som är önskvärt. En kombination med vaktegenskaper och rädslor blir jobbigt att hantera som hundägare. Det är därför inte en hundras man kan rekommendera till en oerfaren hundägare.

Oavsett om man vill ha hunden som sällskapshund eller utställningshund måste man räkna med att en rhodesian ridgeback behöver mycket motion. Det är en perfekt hundras om man vill springa eller cykla med hunden. De arbetar också väldigt bra i olika typer av spårarbete.

Hälsa och sjukdomar hos en Rhodesian ridgeback

Rhodesian ridgeback har en del hudproblem där det mest utmärkande är dermoid sinus som är en missbildning i huden. Dermoid sinus är medfött och innebär att det bildas ”rör” av hudceller som sträcker sig ner i underhuden och ibland så långt som till ryggraden. Röret kan vara så tunt som en sytråd och vara öppen i huden eller inte. Man har sett att defekten finns hos ca 3% av alla rhodesianvalpar. När man upptäcker en dermoid sinus brukar man operera bort den då det finns en stor risk att den blir inflammerad.

Precis som hos många andra stora hundraser förekommer också höftledsdysplasi (HD) och armbågsdysplasi (ED). Dessutom finns det inom rasen en hel del allergier.