Skillnader i hundens och kattens beteende
Att hundar och katter inte kommer överens är inget konstigt. Det finns ett par stora skillnader i deras naturliga beteenden som gör att de inte förstår varandra. Ett exempel är det här med att vifta på svansen. En hund viftar på svansen när den är glad och lekfull, en katt å andra sidan viftar på svansen när den är fly förbannad. Det blir lätt en kollision om den lekfulla hunden försöker tolka katten utifrån sitt eget kroppsspråk.
Ett annat exempel är att när en hund vill visa sig underlägsen så stryker den öronen bakåt och lägger sig på rygg med benen i vädret. En katt kan bete sig på samma sätt, men anledningen till att de stryker öronen bakåt är för att skydda dem i ett eventuellt slagsmål och de lägger sig på rygg för att kunna använda benen och tassarna med vassa klor till något annat än att stå på. De pratar helt enkelt helt olika språk.
Både katter och hundar är födda jägare, men deras tekniker skiljer sig åt. Katten ligger i bakhåll, väntar tålmodigt ut sitt villebråd tills det kommer så nära att de kan göra en snabb attack. Hundar är mindre sofistikerade. Vilda hundar jagar sitt byte tills det ger upp av utmattning. Det är därför de älskar att jaga saker, som katter, cyklar, bilar, det ligger i deras natur. Men även om det ligger i hundens natur att jaga efter en katt som springer så kan man lära dem att respektera katten och adoptera dem som en medlem i flocken. Det kan dock ta tid, så man ska vara beredd på vad man ger sig in i.
Vad är det som avgör om katten och hunden kommer överens eller inte?
Det finns en studie från Tel Aviv University, genomförd under ledning av Prof. Joseph Terkel, där 200 djurägare som hade både hund och katt intervjuades. Djuren filmades och man analyserade deras beteenden. Studien visade att i ca 70% av dessa hushåll kom hund och katt överens bra. I övriga fall var det värre, allt från tillfälliga bråk till totalt fiendskap mellan hund och katt.
En slutsats man kunde dra av studien var att det är enklare att få det att fungera mellan hund och katt om de flyttar ihop när de är unga, 6 månader eller yngre. Gruppen som genomförde studien kunde se att en valp och en kattunge kan lära sig delar av motpartens beteende på samma sätt som de lär sig beteenden från sin egen art. Man kan jämföra med barn som inte talar samma språk; små barn kan ofta kommunicera ganska bra genom lek och gester. En vuxen katt eller en vuxen hund har svårare att ta till sig beteendet hos motparten eftersom deras värld är lite mer ”fast”. En vuxen hund som tidigare har jagat bort katter från tomten kan ha svårt att förstå varför en katt helt plötsligt ska få dela hem med dem.
En annan slutsats från studien är att det är enklare att introducera en hund till ett hem där det redan finns en katt, än tvärtom. Katter och hundar ser världen på olika sätt. För katter är det reviret som är det viktiga, för hunden är det sociala ställningen i familjeflocken. När katten har skapat sitt revir kommer den att känna sig trygg. Hunden som flyttar in kommer att fokusera på att få en plats i flocken. Så länge hunden respekterar kattens revir så blir en lycklig lösning ganska enkel.
Introducera hund och katt för varandra
Även om det bästa är att introducera katt och hund för varandra när de är små, så är det inte omöjligt att para ihop dem även när de är äldre. Att hoppas på att de blir bästa vänner är optimistiskt. Ofta är det bästa man kan hoppas på att hunden och katten ignorerar varandra, låtsas som den andra inte existerar och undviker områden där konflikter kan uppstå.
Man kan behöva lägga lite tid på att få samexistensen att fungera. En välplanerad introduktion med rätt förutsättningar ökar chanserna att lyckas. Låt hunden och katten vänja sig vid dofter och ljud av varandra innan de träffas fysiskt. När de väl träffas fysiskt så ska det ske kontrollerat, hunden i koppel och katten hos en annan person eller i en kattbur. Så kan man stegvis minska avståndet mellan dem och belöna med beröm och godis om de uppför sig.
Många hundar ser som sagt katter som villebråd och det ligger i deras natur att jaga efter något som springer från dem. Tills du är säker på att hunden inte jagar katten bör de inte vara ensamma tillsammans. Katten bör också ha någonstans att gömma sig eller gå undan där hunden inte når den. Katter avskyr att känna sig trängda eller instängda. Om det finns en flyktväg för katten när hunden är i närheten så blir den en nöjdare katt. Katten kommer att acceptera hunden lättare om den tror att det är på frivillig basis.
Kritiska situationer där konflikter lättare uppstår är t ex runt mat. Vissa hundar och katter har inga problem med att matskålarna står intill varandra, men annars är det bra att separera dem så att de inte är på samma plats. T ex låta kattens matskål stå på en bänk i köket och hundens på golvet.
Eftersom hundar oftast inte är så bra på att klättra är platser högt upp bra för katten. Ett rum med en kattlucka som bara katten kan komma igenom kan också vara en bra idé. Om katten har en kattlåda inne så måste den vara på en plats där katten i lugn och ro kan göra det den behöver utan att bli störd eller trängd av hunden. Om den inte är trygg med sin låda kommer det att dyka upp egna lösningar, t ex att den kissar under soffan där den får vara i fred.
Om det är en vuxen hund som bor i hemmet sedan tidigare och den nya familjemedlemmen är en kattunge så brukar det inte vara några större problem. En väluppfostrad och vänlig hund kommer att acceptera kattungen som en del i flocken. Eftersom tillhörighet till flocken är det viktiga för hunden så kom ihåg att bekräfta hunden så att den inte bli avundsjuk på nykomlingen.
